Anna-Lena Lodenius

I gårdagens Expressen publiceras ett debattinlägg där jag går emot tanken att man ska bedriva klappjakt på sverigedemokrater i facket. Något som poppat upp i debatten i samband med att tidningen Dagens Arbete granskat inställningen till sd i facket och en del andra aspekter på partiet (de har lagt en mängd bitvis mycket intressanta artiklar på sin hemsida).

Till att börja med: facket är för alla, det har en anknytning till sossarna som ibland ifrågasätts. Men det har aldrig påståtts från fackligt håll att inte alla, oavsett politisk uppfattning, ska få vara medlemmar och få hjälp med löner, arbetsvillkor etc och bli företrädda om de hamnar i konflikt med arbetsgivaren. Det är handlingar, inte åsikter, som är avgörande. Om en sd:are blir vald till ombud och börjar göra skillnad på svenskar och invandrare kan han självklart inte sitta kvar. Det är väl givet. Men min erfarenhet är inte att sd-are generellt hatar alla invandrare, och kravet är väl inte heller ett totalstopp för invandring.

Hellre än att jaga sd-are och ägna sig åt åsiktsregistrering (minns hur fel det blev med kommunisterna) borde facket ta itu med den främlingsfientlighet som redan finns i de egna leden, sd förutan. Det gör man förstås redan, men det är mycket svårare än att se att fienden finns där utanför och går att utesluta. Dessutom har facket en gigantisk uppgift att klara av att existera i en tid med ökad rörlighet på arbetsmarknaden p g a EU-medlemskap och globalisering. Med allt fler migrantarbetare och allt färre som går med i facket. Sd är i sammanhanget nog det mindre problemet, men just därför kanske lättare att ge sig på.