Varför är det så viktigt med försvaret?


För övrigt håller jag helt med Ann-Charlotte Marteus som skriver på dagens ledarsida i Expressen att hysterin kring försvarsminister Odelberg är löjlig. Varför är försvaret fortfarande så viktigt? För att det handlar om män och ”viktiga saker”? Det finns mycket viktigare poster i regeringen. Skola, utbildning, arbetsmarknad, socialförsäkringar. För att bara nämna några områden som betyder oändligt mycket mer i de flesta människors liv. Tiderna har förändrats. Men det är intressant hur olika aktörer agerar kring detta avhopp.
Foto: Oväder över Norrtäljevilken, jag tog bilden.

Publicerat i Ann-Charlotte Marteus, Mikael Odelberg | 3 kommentarer

Leif GW har det lugnt på jobbet

Jag noterar att Polistidningen gått ut med ett avslöjande om att Leif GW Persson inte uträttar något alls på sin arbetstid som professor vid Polishögskolan. Det var många år sedan jag första gången hörde talas om detta, och han verkar inte direkt ha speedat upp tempot sedan dess. Jag missunnar ingen en skön tillvaro med bra lön. GW verkar vara en kul fast lite kufisk person när han framträder i medierna, en del av hans böcker (i synnerhet de tre första, t ex Grisfesten) är lysande. Men att sådant här kan fortgå år efter år är förstås otroligt, egentligen. Att ingen frågar och kräver resultat.

En sådan här artikel kan förstås bli lite ”kejsarens nya kläder”: han har ingenting på sig! Nu kommer väl alla plötsligt, även de som tidigare teg, att börja kritisera honom. Jag förväntar mig att många nu kollar upp annat skvaller om honom som hans eventuella inblandning i att det blev ett hunddagis på Polishögskolan, hans fastighetsaffärer som vid någon tidpunkt ska ha innefattat den fastighet där BRÅ numera ligger etc. Själv ids jag inte, men har ”Lindamordet” liggandes i bokhyllan för någon lat helg framöver.

Publicerat i Leif GW Persson | 4 kommentarer

Förvirrad soppa på Kalla fakta

Ingen har väl kunnat undgå turbulensen kring anklagelserna mot Trond Sefastsson på TV4:s Kalla fakta, min gamla arbetsplats. jag minns Trond Sefastsson som en närmast överkorrekt person när det gällde hur saker formellt ska gå till. Men det har nog hänt mycket med honom sedan dess, verkar det som.

Som journalist måste man självklart alltid måste stå fri, att blanda ihop sina roller på det här sättet är oförsvarligt. I synnerhet på ett program som Kalla fakta. Extrainkomster har många projektanställda och fasta frilansare på sådana redaktioner, men det gäller att välja sina uppdrag väl så de inte kolliderar. Dessutom tycker jag, oavsett resten, att han verkar sköta sin juristfirma på ett konstigt sätt. Han som jurist borde väl veta hur viktigt det är att ha ordning på sina papper och redovisa allt om man ska kunna ha någon trovärdighet. Hundratusentals kronor i kontanter i kuvert, hur seriöst verkar det?

Hans försök till försvar i dagens DN visar ju inte direkt på någon större ödmjukhet.
”Jag förstår att folk är avundsjuka för att jag tjänar mycket pengar.
Jag är ingen journalist som tar 3.200 kronor för en text och en bild”.
Sverige är fullt att utmärkta journalister som lever på att skriva sådana artiklar, vilket hån mot dem.

Också tar han 400 000. För ett jobb som han inte ens genomför. Klart att folk blir förbannade och vill sätta dit honom. För det är väl så det gått till, antar jag.

Bilden av varför detta kommer ut nu och hur det går till är komplicerad. Rekommenderar bl a Resumés artiklar som innehåller en del uppgifter kring personerna bakom avslöjandet. Vet inte vad jag ska tro, läs och bedöm själva.

Publicerat i Dick Sundevall, Insider, Kalla fakta, Trond Sefastsson | Lämna en kommentar