Jag tankar ner en hel del musik. Någon gång med bittorrent men lika ofta på andra sätt, rar-filer utlagda på rapidshare etc. Mest gammal musik, 60-70-tal. Det är kul att höra musik som jag inte hört på många år, men också mycket som jag missade när det begav sig (dessutom gick jag bara i 2:an 1968 så min musiksmak var inte så utvecklad). Det är också kul att hitta ny musik från andra delar av världen som Kina och Indien (hittade nyligen ett jättebra och rätt märkligt band från Shanghai som samplar gamla tal av ledare och spännande ljud med techno, ett av omslagen syns här intill).
Jag har märkt att det utvecklats en praxis som säkert inte har ett dugg med lagar att göra utan bara är rent praktisk. Många lägger ut musik som bara finns på vinyl, men om de kör ut sådant som finns nyutgivet på CD kan det hända att någon kritiserar detta och filen tas bort. Detta gäller på vissa av de sajter jag besöker, andra verkar mer okänsliga för sådana påtryckningar. När det gäller ny musik lägger många av artisterna allt oftare ut några låtar från sina skivor som smakprov fritt att ladda ner.
Min tro är att det inte går att stoppa utvecklingen, att marknaden reglerar sig själv. När jag var yngre spelade vi av skivor på kassettband, då infördes en kassettskatt. Kanske vore en bredbandsavgift som Lars Ilshammar föreslår en väg att gå, hur det ska lösas tekniskt har jag ingen aning om. Det kan inte vara så att det inte finns några immateriella värden, jag tycker ärligt synd om unga eller lite smalare atister som inte säljer lika mycket skivor längre.
Ibland köper jag skivor av artister som jag lärt mig att gilla genom att jag tankat ner gratisskivor. Men utbudet är så dåligt om man gillar mer udda musik. Internet är en guldgruva för alla som är musikintresserade och det kan ingen stoppa. Men jag önskar att fler vore beredda att betala för sådant de gillar och att det skapas lösningar för att göra det på ett smidigare och billigare sätt. Inte till Madonna eller andra storsäljare, de klarar sig. Men betala för att ny musik ska få en chans att överleva.
Anna-Lena Lodenius 