Anna-Lena Lodenius

Marine Le Pen lyckades sparka ut sin pappa

Publicerat den 21 augusti, 2015 av annalenalod

Så har då Front national till sist lyckats utesluta partiets grundare Jean-Marie Le Pen, en process som pågått ett tag men som nu är i hamn. Beslutet togs under torsdagen vid ett tre timmar långt möte i partiets högkvarter i Parisförorten Nanterre. Det är känt att Marine Le Pen sedan hon tog över som partiledare försökt styra bort från de rasistiska och antisemitiska uttalanden som hennes far ofta uppmärksammats för. I våras upprepade Jean-Marie Le Pen exempelvis ett tidigare påstående om de tyska nazisternas gaskammare som en ”detalj i historien”, vilket ledde till att han suspenderades och förbjöds att uttala sig i partiets namn.

Relationen mellan den nu 86-årige fadern och dottern Le Pen har länge varit ansträngd. I min senaste bok ”Vi säger vad du tänker – högerpopulismen i Europa” berättar jag bland annat om hur Marine Le Pen flyttade brådstörtat från det familjegods en bit utanför Paris som båda tidigare varit bosatta på efter att faderns dobberman pinscher bitit ihjäl en av hennes raskatter. Sådana händelser har knappast förbättrat förhållandet. Men uteslutningen av Jean-Marie Le Pen handlar ändå framför allt om att Marine Le Pen vill modernisera partiet och locka bredare grupper av väljare. Då är försök att rättfärdiga den franska regimen under den tyska ockupationen, anklagelser om tortyr under Algerietkriget och nedsättanden uttalanden om judar och uttalad rasism knappast vad Front national behöver. Marine Le Pen valde att inte delta i torsdagens möte.

Se Le Monde, Le Monde2, BBC, BBC2, SVT,

Publicerat i Uncategorized | Märkt Front National, Jean Marie Le Pen, Marine Le Pen | 15 kommentarer

Förstärkning av Marine Le Pens EU-grupp

Publicerat den 18 augusti, 2015 av annalenalod

Marine Le Pens grupp i EU-parlamentet Europe of Nations and Freedom, ENF (se mitt tidigare blogginlägg) har förstärkts med ytterligare en ledamot. Det betyder att gruppen nu består av ledamöter från 8 länder, vilket förstås gör den snäppet stabilare (7 länder är minimum). Gruppen har nu 38 ledamöter, 25 är minimum (och enbart Front national har 24).

Nytillskottet Laurentiu Rebega från Rumänien satt tidigare i den socialdemokratiska gruppen och har tillhört det konservativa partiet, som han nu lämnat för det nationalistiska partiet PRU (Partidului România Unită). Exakt varför Laurentiu Rebega lämnar ett mainstream-parti för en mycket marginellare position är oklart. Vissa rumänska debattörer kallar honom en opportunist som bara söker uppmärksamhet.

Det har funnits rumäner tidigare i samarbetet mellan extremnationalistiska partier i EU. Efter att Rumänien kom med i EU inviterades Storrumänska partiet (Partidul România Mare, PRM) till en EU-grupp under ledning av Jean-Marie Le Pen (Identitet, Tradition och Självständighet, ITS, 2007). Men spänningarna inom gruppen, inte minst mellan de italienska och rumänska ledamöterna, blev snabbt så stora att gruppen rasade samman efter bara några månader. Bråken handlade bland annat om synen på de rumänska migranterna i Italien.

Sedan dess har det gått utför även med PRM som fick mindre än 1,5 procent av rösterna i det nationella valet 2012 (att jämföra med nästan var femte röst 2000). Partiet har inga platser vare sig i det nationella parlamentet eller i EU-parlamentet. Det är ett ofta förbisett faktum att det går dåligt för många nationalistiska partier i östra Europa, samtidigt som många liknande partier har framgång i väst-Europa. PRM grundades 1991 av Corneliu Vadim Tudor som fortfarande är den formella partiledaren (även om han trätt tillbaka och delvis lämnat över till andra krafter). Tudor var känd som en slags hovpoet till tidigare kommunistdiktatorn Nicolae Ceaușescu.

PRU verkar vara ett helt nytt parti, grundat hösten 2014 om google translate lotsat mig rätt i de rumänska artiklar jag hittat på nätet. Partiet har inte ens fått en egen sida på Wikipedia än. Grundare och partiledare är den tidigare socialdemokraten Bogdan Diaconu.

Publicerat i Uncategorized | Märkt Corneliu Vadim Tudor, ENF, Europe of Nations and Freedom, Front National, Jean Marie Le Pen, Laurentiu Rebega, Marine Le Pen, Nicolae Ceaușescu, Partidul România Mare, Partidului România Unită, PRM, PRU, Storrumänska partiet | Lämna en kommentar

SD-reklam och yttrandefrihetens gränser

Publicerat den 6 augusti, 2015 av annalenalod

SD-reklam i Almedalen 2015. Foto: Anna-Lena Lodenius

I dagarna diskuteras överallt hur det var möjligt att SD fick annonsera mot tiggeriet i en tunnelbanestation i Stockholm. Redan är en stor del av reklamskyltarna borttagna av SL. Det fanns risker för att någon skulle göra sig illa när de försökte riva ner reklamen, sas det.

Yttrandefriheten gäller alla, även SD, liksom den rätt att göra reklam som andra politiska partier har. Det är däremot ingen mänsklig rättighet att få annonsera i tunnelbanan. Jag kan tycka att det var märkligt att SL gick med på att upplåta en hel station men en så pass dominerande reklam med ett budskap riktat mot en viss folkgrupp som det här handlade om, och att man verkar så förvånad över kritiken. Även om det sannolikt inte rör sig om brottet hets mot folkgrupp. Jag föreställer mig att det förekommer lite då och då att SL säger nej till olika budskap från annonsörer. Så hur tänkte man här?

Samtidigt kan jag bli lite trött på att SD alltid får ett sådant här genomslag, samtidigt som det händer mycket som vi inte diskuterar tillnärmelsevis lika mycket. Var finns det folkliga engagemanget mot de för närvarande pågående krigen och terrorismen, mot IS och varför inte för flyktingar och tiggares rätt till ett drägligt liv?

Många har skrivit bra om den senaste SD-reklamkuppen, eller vad vi ska kalla detta. En av de mest välformulerade är Torbjörn Jerlerup som försöker nyansera, och Hynek Pallas. som undrar vad som tillåts härnäst i tunnelbanan.