Sju gånger vanligare att SD-representant hoppar av

400 ledamöter i kommunfullmäktige runtom i landet har redan lämnat sina platser sedan valet i höstas, rapporterar SR Ekot. En förfärande siffra som säger något om krisen för det demokratiska systemet. Om människor inte engagerar sig och ställer upp fungerar det inte, så är det. Den diskussionen borde vi föra oftare.

Rubrikerna kring detta handlar dock mest om att SD är det parti som toppar statistiken över avhoppade ledamöter (även min rubrik som den uppmärksamme noterat). Det är sju gånger så vanligt att en SD-representant hoppar av. 87 ledamöter, eller 13 procent av samtliga SD-märkta ledamöter, har redan gett upp. SD-väljarna kan tvivla på om de gjorde rätt, fast många röstade säkert av protest. Att just SD har många avhopp är inte så konstigt, de har haft svårt att fylla stolarna även tidigare.

SD är ett relativt ungt parti, med allt vad därtill hör. De har inte haft lokalavdelningar på alla orter där de röstades in. Nu dränerades de lokala organisationerna dessutom på många av de mer drivande som fick plats i riksdagen. Den tredje orsaken är säkert också att det trots att det sker en normalisering av partiet fortfarande är lite skambelagt att vara sverigedemokrat, något som väcker reaktioner och kritik och ett visst mått av obehag.

Annonser

Om annalenalod

Journalist och författare, specialiserad på politisk extremism, migration, migrantarbetares rättigheter, mänskliga rättigheter etc.
Det här inlägget postades i SD, Sverigedemokraterna. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Sju gånger vanligare att SD-representant hoppar av

  1. Anna-Lena: Jag hoppas ju att du har fel, men i någon mening stämmer det.Det borde inte vara så.

  2. Anonymous skriver:

    Lite roligt är det att det på någotvis ändå är accepterat att hota SD.Att hota moderater eller miljöpartister är inte lika accepterat.Varför är det så?

  3. mopsen skriver:

    Du har rätt. Jag skall inskränka mig till det jag verkligen förstår, nämligen SD Solna . Sundbyberg.Min erfarenhet efter 20 år i (M) var att folk slogs för att kandidera. Inom SD är det tvärtom. Social stigmatisering och hot om fysiskt våld avskräcker.Vår lokala SD-avdelning ville nominera R och I. R avböjde med åberopande av hot och I fruktade att bli begabbad av omgivningen. C var rädd att hennes barn skulle utsättas för mobbning. G fruktade repression från arbetsgivaren och arbetskamrater. Hon arbetar i regeringskansliet.Statistiken har sina egna fällor. Den som avlider räknas som avhoppare. Vår lokalavdelning har en avhoppare från kommunfullmäktige. Men hon avsade sig uppdraget för att istället kunna bli kommunrevisor.HälsarStellan

Kommentarsfältet är stängt.