AFA slängde surströmmingsspad av misstag

Den här nyheten kom i GP strax före jul, men då hade jag nog annat att tänka på. Att se sig själv som den sanna rättskipande makten har sina sidor, som när man inte kollat tillräckligt vem som utsätts för ett attentat. Ett nytt namn på dörren. Den enkla går vi inte på? Eller hur tänkte de? Surtrömmingsspad i brevlådan låter inte så kul. Han hörde av sig till dem och som plåster på såren fick den drabbade biobiljetter.

Det är ett av flera ”olyckfall i arbetet” för AFA på senare tid, skriver GP. I just det här fallet fick värden byta hela parketten i hallen (varför det var parkett i hallen förtäljer inte historien, ett udda material just där).

Bostadsbolaget säger sig ha händerna fulla med AFA just nu, det är klotter på husfasader och fönsterrutor, tvåkomponentslim i lås och gångjärn, lägenheter som får totalsaneras efter att en brandsläckare tömts i dem etc. Om det här någonsin liknande en politisk kamp så känns den längre bort än någonsin. Vad är det dessutom för fel på allmännyttan, borde inte AFA försvara de få boendeformer vi har kvar som inte kräver eget kapital? Tänkte inte på det?
(OBS Några ändringar i texten, se kommentar)

Publicerat i AFA, vänsterextremism | 5 kommentarer

Nazistavslöjanden med tveksam grund har en lång historia

På dagens Newsmill hittar man en artikel av mig om den pågående ”nazistaffären” i kvällstidningarna. Såhär börjar den:

Den som läst kvällstidningarna de senaste dagarna känner sig nog lätt schizofren:

Aftonbladet: ”Hemlig militant grupp med planer på att slå till med våld mot riksdagen”. ”Auschwitzkuppen planerades hemma hos utpekade nazisten Lars-Göran Wahlström”.

Expressen: ”Ex-nazistens terrorbluff”. ”Han ville bara tjäna pengar på att sälja storyn”.

Jag har ingen aning om vilken version som är den rätta. Detta är också vad jag sagt till de journalister, både från svenska och utländska medier, som ringt upp mig för kommentarer. De utpekade nazisterna är välkända för mig efter många års studier av svensk högerextremism. Men hur skuldfrågan faller i just den här frågan undandrar sig min bedömning. Men någonstans i bakhuvudet ringer en liten klocka.

Det var den 11 maj 1965 som Expressen gick ut med avslöjandet om att den nazistiska gruppen Carlbergska stiftelsen hade vapen och planerade att genomföra en statskupp enligt hemligt material som tidningen fått ta del av. Upprinnelsen var, enligt tidningens journalister, ett anonymt brev till redaktionen. C E Carlberg var en av 30-talets stora finansiärer av nazistiska rörelser och byggde upp ett förlag för produktion och distribution av nazistpropaganda. Men på 60-talet gick verksamheten på lågvarv och rönte sällan något större intresse vare sig från potentiella anhängare eller från medierna. Carlberg själv hade avlidit 1962 och verksamheten togs då över av en Björn Lundahl.

Den inledningsvis anonyma källan erbjöd tidningen bilder och dokument och visade även stiftelsens lokaler. Han poserade dessutom på bild iförd nazistuniform med några nazistfanor i bakgrunden på den bild som prydde Expressens första sida samma dag som man publicerade avslöjandet.

För fortsättningen hänvisar jag till Newsmill.

Läs mer om nazistaffären:
Aftonbladet
Expressen

Publicerat i nazism | Lämna en kommentar

Guldgruva för alla som älskar Judee Sill

Alla som liksom jag älskar Judee Sill rekommenderas att besöka en sajt som jag just upptäckt. Bob Claster i Los Angeles har samlat ett antal outgivna inspelningar från radio och TV, och dessutom några helt unika privata inspelningar. Varierande ljudkvalitet, men det mesta låter helt acceptabalt.

Judee Sill gjorde ingen större succé under sin levnad, trots goda recensioner och stöd från framstående artister som Graham Nash (hon var förband till Crosby, Stills & Nash på en av deras turnéer). Hon hann med att ge ut två skivor, en självbetitlad och ”Heart Food” kom i början av 70-talet. Det skulle ha blivit en tredje och resterna av den, inklusive en del demos, kom ut 2005 som en dubbel-CD med titeln ”Dreams come true”. I övrigt är det endast livinspelningar som står till buds. Jag köpte nyligen ”Live In London – the BBC Recordings 1972 – 1973” på Itunes. En utmärkt samling radiospelningar där man även fått med en del intevjusnuttar och hennes egna introduktioner av låtarna.

Bob Claster skriver att många frågat om han inte kan skriva en biografi om Judee Sill, men han har avstått eftersom han insett hur otroligt tragiskt hennes levnadsöde var. Hon dog 1979 av en drogöverdos eller möjligen självmord. Det bästa sättet att vårda hennes minne är att sprida hennes musik, skriver Bob Claster.

Det finns några få filmklipp på You Tube som delvis är från samma tillfällen som Bob Clasters mp3:or. Den här tidiga inspelningen av Jesus was a Crossmaker ger en idé om hur hon lät alldeles i början av karriären.

 

Publicerat i Judee Sill | Lämna en kommentar